En ny epok för Liljeholmen.
Service och kultur. Hösten 2009 öppnar nya Liljeholmstorget. 90 butiker, restauranger och caféer. Det innebär att Liljeholmen går in i en ny epok - med mer shopping, bättre service och många andra anledningar att stanna till.
Möten. Industrierna har avlöst varandra under Liljeholmens brokiga historia. Men numer är det kontoren som trängs här. Totalt arbetar idag omkring 38 000 personer här, vilket är betydligt fler än i Kista. Det är också ett av Stockholms snabbast växande bostadsområde med en beräknad befolkning på 100 000 människor år 2015. Dessutom är det en av Stockholms viktigaste knutpunkter. Omkring 41 000 personer byter till tunnelbana, buss eller tvärbana i Liljeholmen – varje dag.
Handel. Bakom byggplanket växer snabbt nya Liljeholmstorget fram. När dammet har lagt sig kommer du att mötas av ett levande torg och en snygg galleria. Totalt blir det ett 90-tal butiker i tre plan. Från plan 1 blir det direktingång från T-banan samt även från det nya garaget med 900 parkeringsplatser. Tillgängligheten kommer du också att märka på de generösa öppettiderna – plan 1 kommer att hålla öppet ända till klockan 22 varje dag- samt på barn- och handikappvänligheten.
Livsmedel, take away och restauranger. Utbudet av livsmedel blir ett av flaggskeppen i Liljeholmstorget. Du kommer att hitta allt från delikatesser till basmat. Om timmen är sen, inspirationen låg och magen tom kan du också välja att handla hem take away – eller att besöka någon av restaurangerna eller caféerna i gallerian.
Mode, hem och fritid. Översta planet i gallerian blir ett utpräglat modeplan med lekfull design samt ett brett utbud av kläder och accessoarer.
På de övriga planen kommer du att hitta allt från presenter och verktyg till kosmetik, blommor och underkläder.
Service. Liljeholmstorget blir inte bara ett centrum för handel – utan även för service. Du kommer bland annat att finna närsjukhus, apotek, och SATS i nya Liljeholmstorget.
Liljeholmens läge – en promenad över Hornstullsbron från Stockholm city – i kombination med att nya, attraktiva bostadsmiljöer skapas gör att allt fler vill flytta hit.
Liljeholmen är den del av Stockholm som har den längsta och mest mångsidiga företagshistorien – från krogar och värdshus till hantverk och industrier. Under de senaste decennierna har allt fler tjänsteföretag sökt sig till området, bland annat tack vare de utmärkta kommunikationerna och närheten till city. För närvarande byggs omkring 6 000 nya arbetsplatser.
Historia
Mode. Under århundradenas lopp har företag med de mest skilda verksamheter dragits till Liljeholmen. Anledningarna är flera. Läget, tillgången till vatten – och det faktum att reglerna inte var lika stränga utanför stadstullarna - var några tungt vägande skäl till att många textilindustrier växte fram i området i början av 1800-talet. Så småningom såldes också modekläder i parti i trakten. Redan då var Liljeholmen med andra ord ett modemecka. Nästan 200 år senare – i slutet av 1980-talet - slöts cirkeln då Stockholm Modecenter, en permanent marknadsplats för detaljhandeln, etablerades.
Kemi. Många förknippar säkert Liljeholmen med kemiindustri. Men få vet att den kanske mest kända representanten och den som har placerat Liljeholmen på alla svenskars karta – Liljeholmens stearinfabrik - bara låg här i två år, mellan 1839 och 1841. Andra kemiindustrier, som tillverkade allt från tvål till färg, råttgift och svavelsyra, valde samtidigt att flytta hit. Mellan 1865 och 1920 producerade Alfred Nobel Nitroglycerin AB sprängämnen i sin fabrik i Vinterviken, en minst sagt livsfarlig tillverkning som totalt krävde ett hundratal dödsoffer. Den gamla svavelsyrefabriken var under några decennier efter andra världskriget centrum för spektakulär forskning och utveckling av atomenergi.
Krogar. Redan innan industriepoken var Liljeholmen känt för sitt krogliv. En söndag i maj 1775 stupade Carl Michael Bellmans häst i den besvärliga Nyboda backe. Bellman tog – som så många förr – sin tillflykt till Liljeholmens värdshus, en av hans favoritkrogar i trakten. En anledning till att många stockholmare sökte sig hit var att de, precis som Bellman, ville fly undan stadens larm och smuts för en stunds avkoppling i den lantliga miljön.
Knutpunkt. Redan 1673 var Nya Södertäljevägen klar – vilket innebar att all trafik från och till Stockholm söderifrån passerade genom Liljeholmen. Från och med mitten av 1850-talet växte järnvägsnäten fram i Sverige – och Liljeholmen blev en knutpunkt med ansvar för bland annat distribution av post, telegram och så småningom även av den nystartade dagstidningen Dagens Nyheter
